fredag 29 april 2016

Borta bra men hemma bäst

Om man inte väntar sig för mycket motsvarar eller överträffar resan ofta förväntningarna. Om St Peter Line och båten Anastasia finns huvudsakligen gott att säga - vänlig och artig personal, båten i överraskande fräscht skick (med undantag av de allmänna toaletterna, bara snäppet bättre än på stationen i Viborg på 1960-talet), maten OK.



Det var ju inte båtens fel att det var passkontroll också i Stockholm och Tallinn på grund av flyktingläget. En timmes köande påminde om hur det var förr i världen (och fortfarande utanför Schengen).



I Stockholm blommade körsbärsträden, noterade att en HBL-läsare varit snabb med att skicka in en liknande bild till tidningen.



Stockholms trafikverk utmärkte sig tyvärr genom att ha slut på bussbiljetterna hos två återförsäljare och i en automat när vi ville tillbaka till båten efter Abba-museet samt shopping på NK och Åhléns. Det blev många extra steg när vi letade efter biljetter - till slut var vi så trötta att vi tog vi vårt förnuft till fånga och steg på bussen utan biljetter. Det gick bra den här gången.

Tallinn var sig likt, och St Petersburg också. Infarten med båt går genom ett synnerligen sjaskigt hamnområde (och ineffektivt, på kvällen rörde sig inte en enda lyftkran så långt ögat nådde, kan inte tro att kapitalet står lika stilla i t ex Rotterdam?)

St Petersburg är nog ganska ogästvänligt, de fina flodstränderna är reserverade för biltrafik och byggnaderna bortom huvudstråken är i samma skick som under Sovjettiden. 

Att komma hem till Helsingfors och en fungerande separat passkontroll för EU-medborgare var en lättnad - och infarten till Helsingfors är från en annan planet än den till LENINGRAD (som det ännu stod i början av hamnkanalen till St Petersburg!!!)




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar