Om älgar mm.

Besökte skjutbanan på lördag - första möjligheten i år att avlägga älgskytteprovet. I likhet med ett tjugotal andra optimister tänkte jag att det är kortare kö såhär i början av säsongen. Tji fick jag, det räckte två timmar innan jag kom till skott, själva provet tar en minut (fyra skott).  Under väntetiden hade jag tid att avhandla ditt och datt med kollegerna - grannen rapporterade mängder av hjortar och också älg på våra marker, och jag ondgjorde mig över att viltkameran inte på hela sommaren lyckats inregistrera en endaste älg i den korsning mellan två stigar där jag riggat upp den, bara hjortar och rådjur har visat sej. Och vips! Söndag morgon skickar kameran bild på två älgar - svåra att se i dålig belysning, med efter noggrann examinering ser det ut att vara en ko och en fyrataggars tjur.

Då är nog skjutbanans älg lättare att se. Provet går ut på att träffa rätt med fyra av fyra skott, inom en cirkel på 23 cm i diameter (som en normal tallrik, ungefär). Inte svårt med kikarsikte, speciellt som man får skjuta med stöd. I min gröna ungdom gällde det att träffa med 6 skott, tre på stillastående och tre på löpande älg - men då var målcirkeln större, 70-80 cm vill jag minnas. Det kändes betydligt svårare, fast man var stadigare på handen dåförtiden.  Allt var bättre förr.