Vår värd var en passionerad jägare som jagat i alla hörn av världen (också i Esbo där han i fjol ville skjuta sin första vitsvanshjort - bättre lycka nästa gång!). Kvällarna fördrevs i "Afrikarummet".
Tyskarnas jakt är starkt reglerad av både myndigheter och traditioner. Det finns relativt sett mycket färre jägare där än i Finland, och jägarexamen är krävande. Till saken hör att trofeerna (horn eller vildsvinsbetar) helst ska tas till vara oberoende av storlek - ett slags evig dokumentation.
Man må tycka vad man vill om den saken, bara att ta seden dit man kommer. Vi fick se både kronhjortar, mufflonfår och rådjur, men vildsvinen visade sig inte ( ett hörde jag grymta i buskarna men mera blev det inte). Vi var sammanlagt 8 jägare från tre länder, och bytet efter tre dar var två mufflonfår - rådjur fanns det gott om, men dem har vi hemma också. Vi såg mycket kronhjortar, men alla av "fel" sort - jakten är selektiv och går ut på att sålla bort de sämre individerna.
Intressant och lärorikt, mycket annorlunda än hos oss. På 1500 hektar fanns sammanlagt 150 torn (Hochsitz) för skyttar, belägna vid åkrar eller gläntor i skogen. Två anställda jägare förde oss till passen och satt ibland med och viskade instruktioner - upp klockan sex, ute i skogen på tom mage halv sju, och sen när det ljusnat ordentligt och djuren slutat röra på sig bar det av hemåt till morgonkaffet. På kvällen samma procedur i skymningen. Låter lätt men resultatet talar sitt tydliga språk, må vara att vädret var sämsta tänkbara, snöglopp mest hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar