Vinterförberedelser

Köldknäppen, som väntas bli långvarig, och den första snön, som kanske blir permanent, blev igen en spark i ändan. Motivationen för vinterförberedelserna är alltid svår att mobilisera, men nu blev det fart. Men vad i herrans namn är det karln nu sysslar med:



Jo, det gäller att isolera locket på brunnsringarna kring borrbrunnen, så neoprenmattan (donerad av grävmaskinsmannen Rauno i våras) som hittills skyddat golvet mot murarnas dammiga skodon fick finna sig recyklerad till brunnsisolering. Också en överbliven styroxskiva på vinden fick bli rund och nedsänkt i brunnen. Nu återstår att dra in värmekabeln - ett snöre blåste jag redan med tryckluft in i en plastslang som går tillsammans med vattenledningen i ett skyddsrör under gårdsplanen (nog på ganska betryggande djup, men man vet aldrig hur djupt tjälen går sen när lilla istiden kommer igen om ett par år.....



Också bastufarkosten Neputun II måste flyttas runt Hugo Hunds udde för att inte ligga mitt i det värsta vårflödet - strömmen är ganska stark där den normalt ligger. Eftersom ackumulatorerna brann upp gick det inte att köra med motor (kanske värt en egen bloggpost senare?) så jag fick lov att staka mej runt udden. Där kom nordosten emot och jag blåste ut på sju famnars vatten (staken är bara fyra meter) så det blev ett väldans paddlande innan jag fick bastun förtöjd för att vänta på att få frysa in.

På 60-talet fanns en populär bok med skabrösa vitsar, hette visst "Skäggets fräckisar".
Kandelaber är fint, stake är fult, tänkte jag hela tiden under flyttningsproceduren.