Långrandig målning

Snart har en vecka gått igen, utan synliga framsteg - bortsett från insidan, där mellanväggarnas stommar restes på nolltid. Nu väntar vi på elektriker och rörläggare, som ska sätta igång nästa vecka. Timmermännen kommer tillbaka vecka 26 eller 27 för att klä väggar och innertak med gipsskivor. Jag har fått hjälp med målandet av dottersonen, 16 år och bortåt 190 cm, huvudet högre än morfar. Det har gått framåt men syns inte, eftersom huset redan i grundmålat skick var rött med vita knutar. Vi börjar i alla fall vara "voiton puolella". 

Det vore lögn att säga att hjälpkarlen räcks lika högt som morfar, som använder den mobila traktormålarställningen, men nästan....

Triangeln under takåsen är fortfarande en utmaning, återstår att se om vi bygger en våning till på traktorn eller tar förnuftet till fånga och hyr en Dino hos Pohjanväre som finns på 5 minuters avstånd i Mickels (eller vad nu Mikkelä må heta på svenska, granne till den forna Galgbacken). 

Dagens väderleksrapport hade utlovat uppehållsväder till kl. 15, då det skulle börja regna på allvar. Ösregnet började vid halvtolvtiden, och sedan vi målat allt vi kunde under terrasstaket var det bara att packa ihop, kort dag för omväxlings skull. 

På fredag kommer gänget som ska borra brunn för jordvärmen, det blir intressant.