Det är vad som gäller idag. Gräsvikens kråkor klarar inte av att flyga mot vinden, och det är nästan sjögång i kanalen. Jag undrar om dagens skolbarn varje höst måste skriva en uppsats (Nå nej - essä, förstås!) med rubriken "Hösten håller sitt intåg"?
Tyvärr fastnar inte rörelsen på bilden, men det är som i en av berättelserna i Drummelpetter (tror jag): "själva träden kröka rygg".
Jag försöker komma ihåg vilken av de sedelärande berättelserna i Drummelpetter citatet kommer ifrån, men minns bara någon som blåste bort med paraply och allt. Amanda med tändstickorna, Filip Stolvinkaren, Hans-tittopp-i-tak, Niklas Näverskägg och Sopp-Kasper minns jag nog, men inte vem som blåste bort. Det får väl bli en aha-upplevelse sen vid fyratiden nån natt.
Almarna är egentligen ganska trevliga höstträd, de skiftar i allt mellan grönt och gult - inte brunt som björkarna ofta numera. På bortre sidan av kanalen är de redan gula, för de började grönska en vecka tidigare än "våra" almar här på skuggsidan.
Att klimatet är varmare än på 80-talet är ett faktum - förr i världen fanns inte ett blad kvar på träden när älgjakten började i mitten av oktober. Men det beror nog betydligt mindre på människans inverkan än vad som påstås - mina föräldrar talade alltid om 30-talets varma somrar, och på 70-talet oroade sig "lattemammorna" för en ny istid. (Lattemammor är mitt täcknamn på dem som sitter på kafeer och hetsar upp sig över ekologiska fotavtryck, tillsatsämnen i maten eller vad den senaste trenden påbjuder). Tur att man inte bryr sig om Facebook, där är det säkert etter värre.
Själv blev jag i morse 40 år yngre - enligt HBL:s bilspalt är det generation Y som vurmar för elbilar, och själv kör jag med en laddhybrid, fast jag är lite till åren kommen.
Men det är inte för att rädda världen eller miljön, det är bara det att jag tror att det är framtidens lösning. (och lite duktig känner man sej nog när man ljudlöst glider fram i stan!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar